Tanken slår mig titt som tätt hur urusla vi är att ta vara på våra liv. Man hör ofta människor hänga upp sig på småsaker som egentligen inte betyder någonting, eller känner sig tvingade att göra vissa saker. Trots den knappa ledighet den med ett arbete har, finns det folk som offrar en ledig dag till att storstäda för att sedan tillbaka på arbetet, beklagar sig över att vara alldeles slut. Men är det verkligen vad livet handlar om? Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvet, brukade min mamma säga.

Genom sig själv känner man andra sägs det och kanske är det så. Innerst inne har säkert de flesta en önskan om ett helt annat liv, jag tröttnade på vårt land redan för över tjugofem år sedan. Jag så hur samhället förändrades efter hur de makthavande ville ha det, vad invånarna ville var det ingen politiker som lyssnade på.

Den tekniska utvecklingen började ta fart och så kallade hemdatorer blev vanliga. Inga superdatorer precis och ett operativsystem som behövde instruktioner för att kunna användas. Så kom Windows och därmed skulle allt bli enklare, men i stället innebar det att folk slutade använda hjärnan och blev användare av det som var fix och färdigt.

Utvecklingen fram till de smarta telefonerna har varit lönsam för tillverkarna och nya modeller har kommit med korta intervaller. Användarna har inte ens hunnit lära sig alla finesser innan en ny ännu bättre, snabbare och ännu mer komplicerad kommit ut. Om någon för tjugo år sedan sagt att en telefon en dag skulle kosta tiotusen eller mer  hade man säkert skrattat och ansett det vara fantasier. Nu är vi där och vi kan se en ny trend, att folk köper begagnade iordninggjorda telefoner.

Naturligtvis finns en gräns för vad vi är beredda att betala, det är många arbetstimmar netto efter skatt en ny telefon kostar. Kanske frågar sig någon hur vi klarade oss med enbart fasta telefoner. Jo tack, det gick alldeles utmärkt, men visst fanns de folk som skaffade en "skvallerbytta" för att se om någon hade ringt medan de var ute. Men det var inte värre än att prova igen om ingen svarade när man ringde och samma sak för den som ringde upp.

I dagens läge finns det ungdomar som har telefonen bredvid sig på natten och håller den krampaktigt hela dagar. Jobbmarknaden ser helt annorlunda ut än vad den gjorde, många blir kallade med kort varsel för att arbeta. Att i början av livet leva under sådana förhållanden kommer att nöta som en sten i skon så småningom och tankar väcks om hur allt skulle kunna vara annorlunda.

Psykisk ohälsa är på väg att bli en folksjukdom, att känna sig otillräcklig på ett jobb eller ständigt vänta på samtal att få rycka in och tjäna några kronor är förödande för psyket. Lägger man dessutom till den stress vårt kaotiska samhälle tvingar folk till, hur kommer då framtiden att se ut? Ja, inte ser det ljust ut, men det finns alltid de som orkar ta tag i och försöka få fram en förändring. Det är med andra ord de unga som måste tvinga fram ett mänskligare samhälle.

Jag har själv varit med om att skapa en förändring i mitt eget liv. Jag hade turen att i trettioårsåldern träffa en person som hade förmågan att kunna bota krämpor. Han såg sig helst som klok gubbe och var otroligt beläst. Ögonen är kroppen och själens spegel, sa han. Han kunde med hjälp av det han såg i ögonen diagnostisera vad som var fel. Jag var inne i en hektisk tid, magen värkte och det blev dåligt med sömn. Han tog god tid på sig, bjöd på kaffe och småprat om ditt och datt innan han bytte ämne och överraskande sa: Du borde nog byta jobb, du lider av ansvarsstress. Gör du ingenting åt det blir det bara värre.

Märkligt nog fick det beskedet det onda i magen att släppa efter bara några dagar. Jag hade som folk såg det ett betydelsefullt jobb och en titel, men innerst inne vantrivdes jag med det. Min fru och jag pratade igenom vad jag skulle kunna göra istället och kom fram till vad vi skulle kunna överleva på. Följden blev att jag sade upp mig och blev min egen med de kunskaper jag hade. Det bästa av allt var att jag kunde styra arbetstiden och därigenom fick tid för både familjen och mig själv.

Jag träffade honom igen ett år senare och tackade honom för rådet som fick mig att tänka om och inse vad som var viktigt i livet. Många visdomsord om livet gav han mig under den pratstunden, men det kanske viktigaste var när han sa till mig att lyssna på kroppen, säger den ifrån ska du lyssna och det rådet har jag följt.

De allra flesta som drabbas av utbrändhet, eller psykisk ohälsa som det envisas att kallas, beror på att de drabbade inte lyssnat på kroppen. Det är inte deras fel utan det samhälle som börjat ställa alldeles för stora krav på invånarna på grund av att kostnaderna för att vårt samhälle ska kunna fungera ökat dramatiskt de senaste åren. Vi står snart inför att vårt samhälle radikalt måste förändras, inte minst för att människor inte ska falla sönder och samman.

Att det gått så här långt beror på att människan glömts bort i ivern att försöka hålla den politiska kappan rättvänd i en värld där ingen kan förutsäga från vilket håll vindarna kommer att blåsa. När människorna börjar känna att de inte vill vara med längre och följa de politiska besluten utan vill styra över sina egna liv, är det början på det nya samhälle som så småningom kommer att växa fram.

Har en känsla av att vi inte har långt dit och kanske kan vi skapa ett bättre samhälle genom att använda lärdom om hur det en gång var i vårt land. Men kanske har det gått så långt att allt måste rasa ihop, innan någonting nytt kan byggas upp.

Det som kan vända allting rätt är att människorna tittar sig i spegeln, vad är livet värt om man inte tycker om det man ser. Ser man påsar under ögonen och hängande mungipor är det dags att skaffa ett nytt liv. För att kunna leva livet fullt ut gäller det att känna sig nöjd och glad, det är inte många som känner så i dagens läge.

Om man inte med glädje kan se framåt är det lätt att hamna i tröstlöshet. En J. B. Priestley skrev en gång: Du försöker helt enkelt att få tiden att gå, och det är ett bedrövligt göra – du har ingenting att leva för. Varför inte försöka ändra det samhälle som blivit så fel?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var tänkt att jag skulle kunna locka andra att skriva om de mest skiftande saker, men hälsan svek och jag har haft en lång sjukperiod då ingenting fungerat. Nu försöker jag igen genom att komma med ett tips om vad och hur man kan skriva för att l...

  Hur har vårt land kunnat bli som det nu är och vad har hänt med människorna? Tanken slog mig efter att ha läst unga kvinnor som är förtvivlade över att de inte har några vänner, till och med skäms över det. Naturligtvis grubblar de över om det är...

Livet är som ett lotteri sa min mamma och tänker man efter är det faktiskt det. Ser man inte för allvarligt på det, kan det liknas vid att vi tilldelas en lott när vi föds. En dag visar det sig om vi fått en vinst- eller nitlott, det är vad livet han...

Under ledning av Donald Trump som ständigt hetsar mot folkgrupper, Demokrater och journalister ser vi vad det leder till, men samma sak kan hända i vårt land. Det är den största anledningen till att vi måste få ett för invånarna mjukare och människov...

Blev uppriktigt förvånad över att så många läst min första blogg om ett förhoppningsvis varmare samhälle. Jag vet  inte om det är personer i min ålder som läser det jag skriver, men om yngre läser det hoppas jag genom erfarenhet från ett långt liv ku...